Bakgrund och problem: Revisorernas branschorganisation, FAR, framh?ller att kompetensf?rs?rjning ?r en v?sentlig utmaning inom det kommande decenniet f?r branschen. Utmaningar ?ligger dels i att rekrytera och beh?lla kompetens, dels i att s?kerst?lla och utveckla h?llbarhetskompetens till f?ljd av CSRD-direktivet. Tidigare forskning har studerat den h?ga personaloms?ttningen i branschen, och yrkets historiskt l?gre attraktionskraft. Tidigare forskning framh?ller ?ven att det ?terfinns tvetydigheter avseende hur h?llbarhetskompetens ska s?kerst?llas i revisionsteamet.

Denna studie unders?ker vilken p?verkan det nya EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) har p? revisionsbranschen. Studien syftar till att f? en djupare f?rst?else f?r hur direktivet kommer att p?verka revisorernas arbete inom h?llbarhetsgranskning. Genom att unders?ka hur svenska revisionsbyr?er f?rbereder sig f?r implementeringen av CSRD och identifiera de huvudsakliga utmaningarna och m?jligheterna i denna process uppfyller studien sitt syfte.

Bakgrund och problembeskrivning: Revisionsprocessen har p?verkats av digitaliseringen genom att arbetsprocesser och teknikanv?ndning f?r?ndras. Detta har medf?rt b?de f?rdelar och utmaningar f?r revisionsf?retag i olika storlekar. Mindre f?retag kan ha problem med resurser och inf?rande av ny teknik, medan st?rre f?retag kan utnyttja sina omfattande resurser f?r att anpassa och f?rb?ttra sina digitala verktyg. Syfte: Syftet med studien ?r att analysera hur digitaliseringen p?verkat revisionsprocessen och unders?ka eventuella skillnader mellan mindre och st?rre revisionsf?retag.

Syfte: Syftet Àr kartlÀgga vilka företag det Àr som tillÀmpar respektive inte tillÀmpar formella belöningssystem. Dessutom syftar arbetet till att beskriva varför mindre företag har tagit besluten att anvÀnda eller inte anvÀnda formella belöningssystem och om de tror att belöningssystem har positiva eller negativa effekter pÄ vissa faktorer. Metod: Uppsatsen bygger pÄ kvantitativ metodteori. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor om formella belöningssystem i mindre företag, har vi genomfört telefonintervjuer med representanter för 40 mindre företag. Svaren har sedan sammanstÀllts och analyserats med hjÀlp av statistikprogrammet SPSS.

Syfte: Syftet Àr kartlÀgga vilka företag det Àr som tillÀmpar respektive inte tillÀmpar formella belöningssystem. Dessutom syftar arbetet till att beskriva varför mindre företag har tagit besluten att anvÀnda eller inte anvÀnda formella belöningssystem och om de tror att belöningssystem har positiva eller negativa effekter pÄ vissa faktorer. Metod: Uppsatsen bygger pÄ kvantitativ metodteori. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor om formella belöningssystem i mindre företag, har vi genomfört telefonintervjuer med representanter för 40 mindre företag. Svaren har sedan sammanstÀllts och analyserats med hjÀlp av statistikprogrammet SPSS. Slutsatser: De företag som har formella belöningssystem kÀnnetecknas av att de Àr unga, tjÀnsteföretag, har högutbildade företagsledare och mÄnga anstÀllda. Motivering av personal Àr det som fÄr mindre företag att införa formella belöningssystem och önskan om att behÄlla den familjÀra kÀnslan fÄr andra att inte göra det. .

Att genom analys av en mindre ort, hitta och lyfta fram vÀrden som planmÀssigt kan höja ortens attraktivitet..

Det hÀr arbetet behandlar Àmnet EDI (Electronic Data Interchange). EDI Àr en teknik som gör det möjligt för företag att utbyta affÀrsinformation elektroniskt, i stÀllet för att anvÀnda den traditionella pappershanteringen. EDI ersÀtter normala pappersdokument med elektroniska filer, som gör det möjligt för olika företags datorsystem som Àr sammankopplade, att kommunicera med varandra utan mÀnsklig inblandning.I arbetet har en undersökning genomförts med utgÄngspunkt pÄ EDI och mindre företag. Anledningen till att jag inriktat mig pÄ mindre företag Àr för att jag anser att dessa har en annan syn pÄ investeringar och satsningar pÄ ny teknik Àn vad de stora företagen har. De frÄgestÀllningar som jag har undersökt Àr hur stor utbredningen av EDI-anvÀndningen Àr bland mindre företag, anledningar till att mindre företag tvekar med att införa EDI.

Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar valet att inte ha revisionsgranskning för mindre företag som gÄr under den frivilliga revisionen. Vi vill Àven undersöka vilka effekter de mindre företagen och andra aktörer som berörts av revisionspliktens avskaffande mÀrkt av. Vi har samlat in data genom en kvalitativ ansats som underlag för intervjuerna med bakgrund av teorin. Teorikapitlet i uppsatsen Àr sorterad i tvÄ delar, först en teoridel med tvÄ vetenskapliga teorier och sedan en referensram. UtifrÄn metoden och teorin har vi gjort kvalitativa intervjuer som redovisas i empirin.

Syftet med denna rapport Àr att undersöka om datalager, en sorts databas som fungerar som beslutsstödssystem, kan anvÀndas av mindre företag och organisationer inom en snar framtid. Datalager har tidigare varit en frÄga frÀmst för stora företag. Mindre företag nÀmns sÀllan i datalagersammanhang. Datalagerteknologin Àr ny vilket gör att den fortfarande utvecklas i hög takt.Svaret söks genom en litteraturstudie samt en empirisk studie. I den senare tillfrÄgas ett antal datalagerutvecklare.

Det har blivit allt svÄrare för de mindre bemanningsföretagen att överleva pÄ lÄng sikt pÄ den allt mer konkurrensutsatta marknaden. De mindre företagen har ingen möjlighet att konkurrera med priset mot de större företagen och mÄste dÀrför finna andra sÀtt att skapa vÀrde pÄ. Studiens huvudsyfte Àr dÀrför att studera de interna förutsÀttningarna för vÀrdeskapande processer i ett mindre bemanningsföretag. Undersökningen kommer att ske genom en fallstudie pÄ tre större och tvÄ mindre bemanningsföretag i Sverige. Studien genomförs med internmarknadsföring i fokus, utifrÄn ett företagsledningsperspektiv och ett medarbetarperspektiv.

Tidigare studier har pÄvisat att kvalitetshotande beteende existerar inom the Big Four. Andra studier har Àven pÄvisat att revisioner hÄller lÀgre kvalitet inom mindre revisionsbyrÄer jÀmfört med större, dock har endast ett fÄtal forskat om kvalitetshotande beteende inom mindre revisionsbyrÄer. Denna studie utreder ifall det gÄr att pÄvisa ett kvalitetshotande beteende inom mindre revisionsbyrÄer och, om sÄ, pÄ vilket sÀtt detta skiljer sig mot större revisionsbyrÄer. För att undersöka om detta beteende finns har en jÀmförande studie genomförts med Sweeney & Pierce (2004b; 2005). Det empiriska materialet har inhÀmtats frÄn sju mindre revisionsbyrÄer, dÀr fyra partners och tre revisorer intervjuats.

 Syftet med denna undersökning Ă€r att ta reda pĂ„ vilken mjukvarubaserad fjĂ€rranslutningslösning som passar för ett mindre företag, dĂ„ de har mindre ekonomiska tillgĂ„ngar Ă€n ett större företag behöver de vara mer noggranna med sina produktval. Arbetet Ă€r utfört med litteraturstudier och en enkĂ€tundersökning till ett tiotal mindre företag, samt en laborationsmiljö dĂ€r tester av de olika fjĂ€rranslutningslösningarnas egenskaper har utförts.OmrĂ„de valdes dĂ„ Ă€mnet fjĂ€rranslutning knappt behandlads under utbildningstiden, och fördjupar sig dĂ€rför inom omrĂ„det.Resultatet visar vad mindre företag anser vara de viktigaste egenskaperna med en fjĂ€rranslutningslösning. Även de vĂ€rden som uppkom vid tester i laborationsmiljön kommer att presenteras i resultatet. De samlade resultaten kommer sedan visa pĂ„ vilken mjukvarubaserad lösning som passar bĂ€st för ett mindre företag. .

Ämnet för den uppsats Ă€r marknadsföring och ekonomi inom idrottsföreningar. i vĂ„rt fall handlar det om fem fotbollsföreningar i VĂ€rmland som spelar i division 1 till 3.Syftet med vĂ„rt arbete Ă€r att en nĂ€rmare titt pĂ„ hur en mindre idrottsförening kan marknadsföra sig med hĂ€nsyn till sin storlek och kapacitet; studera möjligheterna som en mindre idrottsförening har att öka sina intĂ€kter och möjligheterna att öka publiktillströmningen.Huvudproblemet i vĂ„rt arbete Ă€r hur en mindre idrtottförening kan förbĂ€ttra sin ekonomi med hjĂ€lp av marknadsföring. De sĂ„ kallade delproblemen Ă€r: Varför vill inte folk gĂ„ pĂ„ fotbollsmatcher? Har en mindre idrottsförening aktiviteter för att öka sina intĂ€kter och i sĂ„ fall vilka? vi ser pĂ„ fotbollen ur ett marknadsföringsperspektiv och hur en upplevelse skapas..

Att genom analys av en mindre ort, hitta och lyfta fram vÀrden som planmÀssigt kan höja ortens attraktivitet..

Syftet med vÄr uppsats Àr att utifrÄn svenska mindre aktiebolags, revisorers och expertorgans perspektiv redogöra för om förslagen i propositionen ?Förenklade redovisningsregler m.m.? och BFNs ?AllmÀnna rÄd för K2 - mindre aktiebolag? överensstÀmmer med vad de anser behöver förenklas. Syftet Àr ocksÄ att redogöra för vilken funktion redovisningen har för de mindre aktiebolagen och vilka konsekvenser de föreslagna förenklingarna och förÀndringarna kan medföra. I uppsatsen tillÀmpar vi en abduktiv forskningsansats och har en intensiv utformning. Vi anvÀnder kvalitativ metod och har genomfört semi-strukturerade individuella intervjuer.